LEDARE

emmet vill inte skapa debatt eftersom det sällan resulterar i diskussion utan tomma ordvrängningar. emmet vill inte heller väcka sensation. Däremot förståelse. Det viktiga för emmet är att vara en plats där människor kan berätta om det som är viktigt i deras liv, utan att någon annan lägger orden i deras mun. Det viktiga för emmet är att vara en plats där människor kan byta erfarenheter och tankar som kan ge reflektioner och ny kunskap. Debatt är därför inte eftersträvansvärt. Däremot eftertanke.

emmet hälsar er tillbaka med en ny uppsättning av viktiga och personliga berättelser. Denna andra gång vill emmet ge er skilda historier kring Identiteter Vi Har. Identiteter Vi Har men upplever någon form av konflikt eller tvivel inom. Identiteter Vi Har och inte har för avsikt att lämna. Och konflikten ska upplevas inifrån, inte bero på vad andra utanför tycker och tänker. Skälet till denna bestämda begräsning beror på att emmet tror att det är när vi ifrågasätter den identitet, grupptillhörighet eller kultur vi befinner oss inom som vi tydligast kan sätta fingret på vad den består av. Dessutom beror avgränsningarna på att emmet vill fånga tvivlets och konflikternas inneboende konstruktiva och lärorika sidor. emmet vill påvisa att ifrågasättandet av den identitet vi består av kan leda oss framåt och inte bakåt.

Som ni kommer att märka när ni läser detta temas texter är att de påminner om varandra, vare sig det handlar om tvivlet som politiker eller som programmerare. Det är en sårbarhet som kan skapa osäkerhet och förvirring men emmet vill framförallt påvisa att det även kan ge en skarp blick som konstruktivt kan ifrågasätta situationen. Den som tvivlar reflekterar kring de villkor vi befinner oss i, däri kan ny kunskap uppstå och den kunskapen vill emmet ge er. Kanske är det tvivlet som gör att vi kan skapa nya villkor.

Eftersom emmet inte hade några större problem med att finna skribenter till temat Första Gången utgick vi ifrån att det skulle bli betydligt enklare den här gången. Vi hade en tanke om att det förra temat var naknare och personligare. Vi hade fel, och ett tag hade vi så få texter att vi var nära att ge upp ämnet. I sökandet efter skribenter fick vi gång på gång höra att ämnet var viktigt men att de själva inte kunde medverka. Det finns flera skäl till varför det varit svårare den här gången, men inte att förfrågan kommit under sommaren för det gällde även förra temat. Däremot har vi genom olika kriterier avgränsat temat betydligt mer än förra gången. Vi har även sökt specifika personer utifrån specifika konflikter som de tillfrågade inte behöver uppfatta som en konflikt. Men ett annat möjligt skäl hör samman med emmets identitet. Nämligen att vi begär det personligaste av människor. Detta tema kan kanske uppfattas som mer personligt än det förra av det enkla skälet att vi är vana vid att offentligt tala om sex som personligt, däremot inte våra yrkesrelaterade eller politiska tvivel.

Detta märkte vi tydligt i våra försök att få tag i skribenter med politiska identiteter. Detta är ett exempel men ska ses som en allmän bild av svårigheterna vi haft inför detta tema. Vi ville få berättelser från så många olika politiska åsikter som möjligt, men här mötte vi problem. Hur många vi än tillfrågade så var det ytterst få som svarade ja. Vi frågade oss vad det kunde bero på. Efter att ha fått ytterligare ett nekande svar frågade vi om personen visste någon som har en konflikt i sin politiska identitet och som dessutom skulle vara intresserad av att skriva om det för emmet. Svaret blev att folk är alldeles för bra på att dölja det. Detta svar påminde vi oss om när vi sedan läste Fredrick Federleys text. Texten i sig är återhållsam, men mellan raderna märks något annat, något intimt och nära, det som aldrig skrivs rakt ut. Detta återfinns även i flera av de andra texterna. Sårbarheten. I tvivlets sårbarhet utkristalliserar sig ett val, nämligen valet mellan att vara ärlig mot sig själv och att följa något annat. Texterna uttrycker en vilja att finna ett rimligt förhållningssätt till den konfliktfyllda identiteten där rimligt är det förhållningssätt som är i enighet med dem själva.

I sitt följdbrev skrev Fredrick Federley att det var mycket svårare att skriva texten än han hade väntat sig. ”Man rör sig hela tiden i gränslandet till ett utlämnande som man vet kan komma att användas emot en och det har varit en balansgång i ordvalen.” Eftersom emmet kräver det personligaste av människor är det många som tycker att det är viktigt, men som inte själva vill bidra därför att det rör något för intimt inom de själva. Och inte bara de själva, utan även dem runt omkring. Det kan upplevas som en risk, och det är en risk. Men som emmet ser det, en livsviktig risk. Av detta skäl ska emmet alltid ge skribenterna möjligheten att vara anonyma. Detta är vi nu ännu mer övertygade om än tidigare. emmet ska vara en plats där människor ska kunna berätta om det som är viktigt i deras liv utan att de måste avslöja vem de är, därför att det som är det allra viktigaste samtidigt kan vara det mest riskfyllda. Även i detta nummer har merparten valt att använda sig av möjligheten att vara anonym. Samtidigt ska vi även ge möjligheten för dem som vill skriva under sina texter med sina riktiga namn. Flera har valt att göra det, vilket emmet tycker är modigt. Det har givetvis påverkat hur deras texter är skrivna. Men frågan är om de är mindre utelämnande än de andra? Det är inte enbart de som skrivit under sina texter med sina riktiga namn som är modiga, utan alla våra medverkande som valt att skriva om sitt innersta för emmet. Vi tackar därför det allra ödmjukaste. Vi är oerhört stolta över alla våra skribenter och deras berättelser och hoppas att ni är lika stolta som oss. Tack!

Alla berättelser är genusberättelser vare sig genusfrågan diskuteras explicit eller inte. Vi har varit noga med vem det är som berättar sin historia, men i de flesta fall har vi inte bett skribenterna att reflektera kring genus. Vi anser nämligen att de skarpaste genusberättelserna skrivs när vi inte uttryckligen skriver om genus, det är då våra stereotypa föreställningar kan lämnas åt sidan och det andra, mer komplexa och problematiska kan komma till uttryck. Det är det emmet vill ha eftersom vi gång på gång upprepar de stigmatiserande könsskillnadernas tills de blivit en fastslagen realitet. emmet vill, om möjligt, komma längre än så.

emmet har den stora äran att ge er texten ”En transsexuell tjejs kamp för ett synliggörande inom feminismen”. Den texten är betydligt längre än vad vi valt att ge utrymme till. Istället ger vi lika utrymme till skribenterna därför att det är en demokratisk utgångspunkt. Dessutom hänvisar texten till fler teorier och teoretiker än vad vi eftersträvar. emmet vill undvika refereringar till namn, texter och fastslagna teorier, dels för att vi enkelt kan ta del av det på annat håll och dels för att teori kan uttryckas i en konkret historia där läsaren inte behöver vara insatt i en specifik teori för att ta del av resonemanget. Vi kan lätt distansera och gömma oss bakom andras teorier när det vi tycker och tror sitter i våra personliga erfarenheter och kroppar. Därför eftersträvar emmet enkelhet och tydlighet när vi berättar vad vi varit med om och vilka vi blivit av det. Men när emmet fick möjligheten att publicera denna text, som är mer än viktig, beslutade vi omgående att göra det. Texten är en emmettext trots sin avvikelse och den fångar all den problematik som efterlysts i detta tema. Den handlar om identiteterna kvinna, lesbisk och feminist utifrån att vara transsexuell. Och inga regler utan undantag. Detta är emmets första.

Texterna är viktiga både var för sig men även i sin helhet där de bildar en större förståelse kring Identiteter Vi Har. Dina historier finnas antagligen inte representerade i emmets utbud men förhoppningen är att du genom dessa texter kan reflektera kring dina egna upplevelser på andra vis än tidigare och att du dessutom lär känna nya historier och erfarenheter som sker parallellt med dina. Men eftersom det här är en nätbaserad tidskrift finns det inget givet datum då ett tema är färdigt och klart, istället kan det fortsätta så länge det behövs. Därför välkomnar vi dig att tillföra din historia kring detta tema. Så om du har en viktig berättelse som du tycker saknas, hör då av dig till emmet och tala om vilken identitet och konflikt du vill skriva om.

Hälsningar från emmetredaktionen
Oktober 2007